uschdå, det senaste dygnet har verkligen varit jobbigt..

Igår kväll när jag och älsk skulle lägga oss i sängen, kollapsade ena sidan av sänggaveln! Rakt över vår lilla bebis tass.. :c usch då vad hemskt det var, till en början sprang hon och gömde sig men kom sen fram men hon hasade bara fram.. hemskt att se.. grät floder. Min lilla bebis. Hon låg och skakade samtidigt som jag hade jourhavande veterinären i telefonen och hon sa att jag först och främst skulle lugna ner mig och sen återkomma till henne efter 2o minuter och berätta då om läget blvit sämre eller bättre med Ester. Sagt och gjort och det var jäävligt långa minuter! Ringde upp veterinären och sa att lillsnuttan inte hade blivit sämre iaf. Hon hade t.o.m ätit lite också och veterinären sa att det kanske vore bra att åka och kolla upp det ordentligt med röntgen. Så vi fick vänta till morgonen där på och ni kan ju tänka er hur jobbigt det kändes, att se en liten kattunge plågas och inte kunna göra något åt det:s blä.

lite suddig bild på vår bebis och på vår bebis bebis

Mycket tankar gick i huvudet, tänk om hon suttit 3o cm till höger istället.. tänk om hon har hon inreskador.. tänk om.. Men som veterinären sa kunde vi inte gör något åt det just när det hände. Men imorse åkte vi med vår älskling, med hopp om det bästa, till veterinären i Avesta för att kolla så inget var sönder i hennes lilla kropp. Men en lättande suck kom veterinären in och sa att inget var brutet men hon hade fått en ordentlig muskelbristning. & redan hos veterinären tyckte jag att hon verkade bättre än mot på morgonen och kvällen innan. & efter några ytterligare kommentarer om hur fin katt vi har från alla veterinärer så åkte vi hem med trots allt, ett leende på läpparna. Tur i oturen som de sa på smådjurkliniken i Avesta.. tur i oturen indeed.

Jag sitter här just nu och det känns helt otroligt att man kan älska ett djur så passa mycket så som jag känner kärlek till Ester. Helt otroligt. Hon är vår lilla bebis och som nu mår bra trots omständigheterna.. :)

älskar dig lillsnuttan